Varför behövs en lag om mänskliga rättigheter?
Vi vet att internationell handel och produktion kan bidra till jobb och ekonomiska möjligheter som förbättrar människors levnadsvillkor. Men vi vet också att många människor i produktionskedjan arbetar under mycket svåra och osäkra förhållanden och med löner som inte går att leva på. Barnarbete, tvångsförflyttningar och vattenföroreningar är andra allvarliga problem. Värst är det i länder med utbredd fattigdom och svaga rättssystem. Covid-19-pandemin har ytterligare förvärrat denna problematik. Trots att det är en mänsklig rättighet att organisera sig och vara en del av facket är det långt ifrån en självklarhet i många länder. Ibland är det till och med förenat med livsfara.
Med en lagstiftning som kräver att företag respekterar mänskliga rättigheter får drabbade människor möjlighet till gottgörelse. Som medborgare och konsumenter kan vi dessutom känna oss trygga i att inte ha bidragit till kränkningar när vi handlar.
Hur kan en ny lag bidra till att kvinnors rättigheter stärks?
En lag som innebär att företag ska respektera mänskliga rättigheter i sina produktions- och leverantörskedjor i Sverige och utomlands kan göra stor skillnad för kvinnors rättigheter runt om i världen.
Kvinnor beräknas utgöra 71 procent av alla de som lever i modernt slaveri idag. Kvinnor är också överrepresenterade i informella jobb och under de senaste tio åren har andelen kvinnor i formella anställningar sjunkit. Detta gör att kvinnor blir mer sårbara för exploatering och utnyttjande på arbetsmarknaden. Det kan till exempel handla om att de blir pressade till att utföra sexuella tjänster. Även sexuellt våld mot kvinnor av säkerhetsvakter är ett stort problem i vissa industrier.
När FN granskade Sveriges uppfyllelse av kvinnokonventionen 2016 var de oroliga över att Sveriges handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter endast haft begränsad effekt på hur svenska företag agerar i sin verksamhet i andra länder. FN betonade Sveriges skyldigheter att se till att företagen respekterar och skyddar kvinnors mänskliga rättigheter.
Med en lagstiftning måste företag göra konsekvensanalyser av leverantörskedjor, vilket innebär att de kan upptäcka särskilda riskområden för kvinnor. På så sätt kan en lag som kräver att företag respekterar mänskliga rättigheter bidra till att kvinnor får säkrare arbetsmiljö och jämställda arbetsvillkor.
Hur kan en ny lag bidra till att stärka barns rättigheter?
Nästan en tredjedel av världens befolkning är idag under 18 år. Det är därför oundvikligt att företag, stora som små, också påverkar barn. Samtidigt är barn oftast de mest sårbara, inte minst i konflikt och fattigdom eftersom de många gånger har svårt att tillvarata sina rättigheter.
Enligt ILO finns idag runt 152 miljoner barn som omfattas av barnarbete. Det är direkt skadligt för barns hälsa och utveckling, och berövar dem sin barndom. Men företags verksamhet kan också ha andra effekter på barns rättigheter. Till exempel kan verksamheter ge rättvisa arbetsvillkor för föräldrar samt möjligheter till omsorg och utbildning för barn. Även faktorer som levnadsstandard, miljöföroreningar och tillgång till vatten och sanitet påverkar i stor grad barns hälsa och utveckling.
En lag som ställer krav på att företag tar ansvar för mänskliga rättigheter kommer också att stärka skyddet för barns mänskliga rättigheter. Dessutom har barn särskilda rättigheter enligt FN:s barnkonvention. Sverige var ett av de första länderna som antog barnkonventionen och från och med i år blir den svensk lag. För att uppfylla barns rättigheter enligt konventionen har den svenska staten även en skyldighet att förhindra negativa effekter som företag kan ha på barns rättigheter.
Hur kan en ny lag förhindra miljöförstörelse?
Att skydda miljön och respektera mänskliga rättigheter går ofta hand i hand. När naturresurser exploateras utan hänsyn till de som är beroende av den omgivande naturen är det vanligt att mänskliga rättigheter kränks.
Det finns också positiva samband mellan miljö och mänskliga rättigheter. Stärkandet av människors ekonomiska, sociala, politiska och medborgerliga rättigheter ger bättre möjligheter för människor att vårda och värna sin egen miljö.
Om företag tar mark och värdefulla naturresurser i anspråk för gruvor eller annan industri kan det påverka människors möjlighet till försörjning, bland annat för urfolk. Industrier som släpper ut förorenat vatten äventyrar människors tillgång till rent vatten. På så vis kan miljöförstörelse påverka möjligheten att försörja sig och hota rätten till liv och hälsa samt urfolkens rättigheter.
En ny lag skulle innebära att företag blir skyldiga att genomföra risk- och konsekvensanalyser för att försäkra sig om att deras verksamhet inte bidrar till miljöförstörelse som har negativ påverkan på mänskliga rättigheter.
Vad skulle en lagstiftning innebära?
Den typen av lag som vi vill se skulle innebära att det blir ett krav på att företag gör en så kallad human rights due diligence (HRDD). HRDD innebär att företag identifierar, förhindrar och hanterar risker och negativ påverkan på mänskliga rättigheter som kan uppstå i samband med företagets verksamhet eller i dess affärsrelationer. För att lagen ska få effekt måste svenska företag kunna hållas till svars juridiskt, även i de fall där missförhållandena ägt rum utomlands. För att utforma bästa möjliga lagstiftning behövs en process där lärdomar dras från andra länder och en stor bredd av aktörer konsulteras, inklusive civilsamhället.
Enligt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, från 2011, är det nödvändigt att företag gör HRDD för att inte bidra till negativ påverkan på mänskliga rättigheter. I Sverige har både Statskontoret och Agenda 2030-delegationen rekommenderat regeringen att utreda möjligheten till en svensk HRDD-lagstiftning. Nu är det hög tid att lagstiftningsarbetet kommer igång.
I flera andra europeiska länder finns det redan lagar och lagförslag om obligatorisk HRDD. I Frankrike antogs lagen ”Duty of Vigilance” år 2017, som ställer krav på HRDD. I Nederländerna antogs en HRDD-lag år 2019, med särskilt fokus på barnarbete och i Storbritannien finns det sedan år 2015 en lag som kräver transparens i leverantörskedjor. I flera andra EU-länder pågår just nu arbete kring nationell lagstiftning om HRDD. I Finland har den nya regeringen åtagit sig att lägga fram en nationell HRDD-lagstiftning under mandatperioden. Processer kring framtagande av nationella HRDD-lagstiftningar pågår även i Schweiz och Tyskland, med stort stöd från företag.
På sikt ser vi även att EU skulle kunna ta fram ett regelverk som innefattar alla EU-länder. Vi uppmanar Sverige att driva på en sådan utveckling som ofta är en mycket långsam och utdragen process. Men en framtida potentiell EU-lagstiftning får inte användas som en anledning till att inte agera på nationell nivå.